Visuell lärstil
Forskare är överens om att vi måste fokusera på och arbeta med en individs lärstil. (Läs om lärstilar i min bok Nycklar till professionella möten och individuella lärstilar). Vad betyder och innebär det att en person har en visuell lärstil? Är det att skriva Sociala berättelser?

Vad är egentligen en Social berättelse? Vad skiljer den metoden från andra visuella arbetsmetoder?

I handledningssituationer, på föreläsningar eller vid önskan om föreläsning om Sociala berättelser upplever jag en stor förvirring.

Carol Gray, Michigan, USA myntade begreppet Social storys och Comic strips. Det var hon som utformade metoden. Personligen har jag haft förmånen att utifrån ett projekt utveckla strategin, göra den användbar för svenska förhållanden, i min profession samt under många år praktiserat och använt metoden. Jag har beskrivit den i tre av mina böcker. (Sociala berättelser och seriesamtal, Vägledning och Nycklar).

Nu känner jag att det är dags att reda ut begreppen.
Visuella samtal.
Genom ett visuellt samtal försöker jag hjälpa personen till bättre insikt och förståelse, knäcka sociala koder och outtalade normer. Det kan handla om att förklara en situation som varit, har hänt eller något som ska ske, kommer att hända. Jag sitter alltid bredvid personen, ritar streck, figurer, symboler eller skriver aktuella ord. Detta för att ge hjälp till mentala bilder. Det händer ofta att personen pekar på bilden eller tar pennan för att ge sin version. Ett fantastiskt arbetssätt som ger möjlighet till bättre och tydligare förklaringar. En god interaktion och positivt samspel är ett måste och en förutsättning. Jag har stor erfarenhet av arbetssättet i mina uppdrag till både barn och vuxna med eller utan diagnos.
Visuella arbetsuppgifter
Hemmiljön, skolan, daglig verksamhet och arbetsplatser där personer arbetstränas måste bli bättre på att ge nerskrivna instruktioner. En elev sa: " Lärarna frågar ofta: Varför jobbar du inte? Vad är det som är svårt? Då har jag oftast inget svar. Jag behöver veta vad och hur mycket jag ska göra. När ett arbete ska vara klart. Jag måste få konkreta exempel så jag vet t.ex. hur en redogörelse ska se ut. Jag vill veta vad som krävs av mig." Det handlar om att ge en förförståelse över vad personen förväntas att göra och klara av.
Manualer, bruksanvisningar, guideböcker
är andra visuella redskap. De kan handla om egenvård som t.ex. duschning, hemsysslor som städ och tvätt, men också ge hjälp att klara moment eller situationer i samhället. Guideböcker gör jag till personer eller grupper som har svårt att klara av alla momenten utifrån t.ex. bada på badhus, åka till djurpark, gå och handla, låna böcker, gå på bio m.m. En del personer är "Nej-sägare". Det beror oftast på att de saknar en guidebok. De har inga mentala bilder av vad som ska hända, hur de ska göra. Guideboken ger hjälp till kunskap och förståelse. Mentaliseringsförmåga är ett avancerat perspektivtagande.
Almanacka, filofax, schema.
Den absolut viktigaste visuella strategin är någon form av almanacka som är anpassad till den enskilde individen. Almanackan ger individen en tidsorientering. Vilket år, vilken årstid, månad, dag, det är i dag. Den visar dåtid, när hände, inträffade något. Den åskådliggör framtid, när inträffar, ska något ske. Dagsschemat ger hjälp till tidsplanering och tidsperspektiv. Vad ska jag göra i dag, när - hur länge. Bristande tidsuppfattning kan leda till att vardagen inte fungerar.
Seriesamtal
är en interaktion mellan en eller flera personer. Seriesamtalen görs i nära anslutning till den aktuella situationen. Serien är uppbyggd i sekvenser och identifierar genom pratbubblor och ansiktsuttryck vad människor säger, tänker och känner. Den delar upp det snabba skeendet i en händelsekedja och försöker identifiera lösningar.
Sociala berättelser
kan beskrivas som en individs instruktionsbok för att knäcka sociala koder, ge förklaringar och stöd till ett adekvat beteende utifrån t.ex. sociala situationer, abstrakta situationer, förändringar, olika krav och regler. De är individrelaterade och utgår från situationer som individen inte bemästrar eller missförstått. Det är personerna runt individen (anhöriga, närstående, lärare, personal) som observerar och analyserar personens beteende. Utifrån dessa iakttagelser formuleras den sociala berättelsen. Den ska innehålla vissa typer av meningar. Vissa ord bör undvikas som alltid, aldrig, inte. När den sociala berättelsen är klar ska den naturligtvis användas. Berättelsen ska ge hjälp att reflektera eftersom den innehåller faktiska relevanta kunskaper om ett förhållande, tillstånd, samt ge förslag till lösningar och tillvägagångssätt.
Alla strategier, alla metoder bygger på ömsesidighet och förtroende mellan personen och den som ger stödet. Saknas tillit uteblir positiva processer. Bemötande och förhållningssätt som bygger på en positiv interaktion är en förutsättning för att påverka mognadsprocesser och en persons utveckling.

Bemötande och förhållningssätt som bygger på en positiv interaktion är en förutsättning för att påverka mognadsprocesser och en persons utveckling.